Gabriella

I sådana här stunder undrar jag faktiskt om allting verkligen står rätt till med mig. Har jag feberyra? Någonting i hjärnan som gått snett? En skruv lös kanske? Jo, för det är såhär, att jag har städat mitt rum nu, såhär mitt i natten. Jag slängde ur allting, bokstavligen, ur min garderob och ur byrån. Ja, fy fan vad äckligt att se när allt ligger där tillsammans och bara skriker åt mig hur mycket pengar jag har slösat på fula jävla trasor som jag bara haft på mig ett par gånger. Nu ligger ungefär 80% av kläderna på golvet, redo för soptippen. Slutsatts? Jag behöver nya kläder! Inte ens de som finns kvar är någonting som jag kan se på och känna: "Jo men det här är fint".

Ska gråta lite till Mamma imorgon, så kanske hon kan vara en barmhärtig samarit och skänka en peng(eller två) så att jag kan känna lycka när jag ser in i garderoben.

NU ska jag ta nattciggen(blä på mig och mina ciggaretter) med Linda och sen sova gott efter att ha städat mig utmattad.

Natti natti mina vänner och fiender!